Max Slevogt
German Impressionist Painter, 1868-1932
German painter, printmaker and illustrator. His father, adjutant and friend of the future Prince Regent, Luitpold (1821-1912), died when Slevogt was just two years old. His mother moved to Werzburg, where he spent his schooldays. Even in his childhood and adolescence, family connections brought Slevogt to Pfalz, to an aunt in Landau and to the Finkler family in Neukastel. Initially he had planned to become a musician, but he began to study painting at the Akademie der Bildenden Kenste in Munich in 1885. His fellow students included Gabriel von Hackl (1843-1926), Karl Raupp (1837-1918), Ludwig Herterich (1856-1932) and Wilhelm von Diez (1839-1907). In 1889 he spent a term at the Academie Julian in Paris. At that time Impressionism had very little effect on him. Following a trip to Italy in 1890 with the painter Robert Breyer (1866-1941) who had befriended him at the Akademie, he began to work independently as a painter in Munich. In 1893 he participated in the first exhibition of the newly founded Munich Secession, exhibiting Wrestling School (1893; Edenkoben, Schloss Villa Ludwigshehe); the judges wanted to refuse this painting as immoral since its entwined and naked men caused offence. In the following years his paintings often appeared harsh and non-academic to conservative Munich circles. At this time Slevogt also made contributions to the journals Jugend and Simplizissimus, which were significant in the development of his graphic work. Related Paintings of Max Slevogt :. | Dacne of Death | Portrait of Julius Freund | Selbstbidnis with hat and cane | Kinder im Wald | The Alster at Hamburg | Related Artists: Frederic,lord leighton,p.r.a.,r.w.s1830-1896
English painter and sculptor. He studied in Florence. His first exhibited picture, which showed Cimabue's Madonna being carried through the streets of Florence, was purchased by Queen Victoria in 1855. Leighton was president of the Royal Academy from 1878 until his death. k. e. janssonKarl Emanuel Jansson, född 7 juli 1846 i Finström, Åland, död 1 juni 1874 i Jomala, var en åländsk konstnär. Han var näst äldst av sju syskon. Han far, Jan Jansson, var en bonde i Pålsböle.
Sina konstnärliga inspiration fick han av sockenmålaren G Kjellgren, vid sex-sju års ålder, när han där lärde sig att läsa och skriva. Efter avlutad skolgång sattes han i skomakarlära. Efter ett år drogs han till Kjellgren och fungerade som hans hjälpreda. Kyrkoherden Frans von Knorring såg i slutet av 1859 några av hans teckningar. Han sände några till Finska Konstföreningens direktion och lovordade Karl.
Förening gav ett bidrag för att kunna studera vid Finska Konstföreningens ritskola i Åbo, under ledning av Robert Wilhelm Ekman. Av Ekman fick han husrum, rit- och målningsmaterial och en hel del extra undervisning. Karl gjorde stora framsteg under de 2 åren han målade med Ekman.
Jansson flyttade hösten 1862 till Stockholm, för att kunna utvecklas mer som artist, och inskrevs som elev vid Kongl. Akademin för de fria konsterna. Han tog anatomiexamen 1863. Han levde under svåra ekonomiska förhållanden och hade svårt att sälja sina verk.
Jansson fick hård kritik för de målningar han sände hem, exempelvis, Babian ätande en råtta, och konstföreningen betraktade dem med avsky. Han började då kritisera sig själv allt mer och mer, och den inställningen behöll han. Han fick inte den uppmärksammad han behövde. Tavlan Den förlorade sonens återkomst, belönades med ett pris. Han avslutade sin utbildning vid akademien 1867 med mycket beröm. Jansson lyckades utverka statsstöd för studier i Dusseldorf och reste dit på hösten 1868. Han åkte hem igen sommaren 1870 och tillbringade ett år på Åland innan han återvände till Dusseldorf.
Han var nu märkt av en tilltagande lungsjukdom. De sista verk han fullbordade var Talmannen och En slant i håven. För att lindra sin sjukdom reste han till Rom i mars 1872. Efter några månader åkte han runt till olika kurorter (Davos, Meran) men inget förbättrade hans tillstånd. Efter en liten tid i D??sseldorf kom han hem till Åland sensommaren 1873.
Karl flyttade in på Jomala gård, där lagman Lönnblad och hans fru tog hand om honom. Han målade några verk, vilka blev ofullbordade. På dödsbädden fick han veta att han belönats på världsutställningen i Wien för sina konstverk Klöveress och Talmannen, samt att han blivit medlem i konstakademin i Sankt Petersburg. Han dog 1 juni 1874, inte ens fylld 28 år. Antonio da FirenzeItalian Early Renaissance Painter, ca.1445-1510
|
|
|